Valenkät till de största politiska partierna som kandiderar till Stockholms kommunfullmäktige 2014
Kulturarvets värde
1) I valdebatten lyser frågan om våra natur- och kulturmiljöer praktiskt taget helt med sin frånvaro. Men indirekt finns frågan ändå med bl.a. när det gäller bostadspolitiken. Under föregående mandatperiod har mängder av värdefulla kultur- och naturmiljöer skövlats för att bl.a. ge plats för bostäder, kommersiella- och servicebyggnader i ett av Europas absolut mest glesbefolkade länder. Och nu talas det t.o.m. om att upphöja byggandet till riksintresse i det uppenbara syftet att neutralisera paragrafer där kulturarvet och folkhälsan redan har denna status.
• Hur ser ert parti på natur- och kulturmiljövärdena?
• Anser ni att de får det utrymme de förtjänar?
• I Norra stationsområdet revs nyligen själva stationen från 20-talet och med sitt karaktäristiska och vackra klockhus. De var grönklassade enligt Stadsmuseums inventeringskarta. De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna skulle ge plats för 172 bostäder. Var det ett acceptabelt pris?
• Är inte det byggda kulturarvet något man i princip alltid ska styra undan för?
• Om inte, åter, kan man kvantifiera var gränsen går för när en byggnad, park eller ett naturområde kan exploateras? Har ert parti några tydliga principer på området?
Politikens syn på de boende och deras behov
2) Våra största storstadsregioner genomgår just nu en av sina mest omfattande omdaningar någonsin. Platser förändras helt och byggnader av alla slag rivs i en omfattning som vi inte sett på femtio eller rent av drygt hundra år.
• Hur ser ert parti på människors själsliga behov av kontinuitet och igenkänning på den plats man uppfattar som sitt hem och sin hembygd? Och folks behov av att kunna återknyta till platser och byggnader? T.ex. sin gamla skola eller park. Hur påverkas människor av dessa förändringar och förluster? Vi människor är ju trots allt inte några maskiner utan kännande varelser.
• Och är det något politiken har ett ansvar för?
3) Politiken har uttryckt att man vill inskränka allmänhetens möjligheter att överklaga plan- och bygglov. I Stockholm överklagas ungefär vartannat lov.
• Skulle dessa siffror påverkas av om man i mindre utsträckning byggde så tätt som man gör idag, i så kontroversiella lägen (mycket nära befintlig bebyggelse, gärna strandnära, i grönområden, parker och dyl.) och inte låta de nya byggnaderna bryta av så mycket i skala, form och färg?
• Det finns idag politiker som öppet säger att medborgare som vill värna boendekvalitéerna där man bor, är egoister! Håller ert parti med?
• Är det inte så att när vartannat plan- och bygglov överklagas så är det ett tecken, inte bara på att många enskilda är missnöjda över enskilda ingrepp och åtgärder, utan också på att en mycket stor andel av befolkningen sammantaget underkänner rådande plan- och byggstrategi?
Talerätten och exploateringen
4) Hur ser ert parti på allmänhetens rätt att värna den omgivning som man inte sällan står i nära själslig relation till, då hus och natur inte endast är materia utan också portaler till våra enskilda och kollektiva minnen och därmed vårt känsloliv.
• Ska de direkt drabbade ha mer eller mindre att säga till om? Vänligen beskriv omfattningen.
• Om folk får välja mellan att det ska byggas 200 lägenheter utanför deras eget hus eller utanför någon annans hus ett stycke därifrån, är det en demokratiskt rimlig utgångspunkt för ett samråd?
• Och hur bör samråden vara utformade? Idag sker det genom utställningar och mingelmöten. Det finns en kritik mot att paneldebatterna mellan å ena sidan politiker, tjänstemän och kanske byggherre och andra sidan allmänheten tagits bort i Stockholm. Åsikter tillåts inte brytas mot varandra. Debatten ska gömmas undan. Vad anser ni om det?
5) K-ETS! uppfattning är att det idag nästan alltid är den exploaterande parten som ges tolkningsföreträde. Även när äganderätter står mot varandra. De nyligen lagstadgade Attefallshusen och de bygglovsbefriade utbyggnaderna om 15 kvadratmeter av egnahem bekräftar denna iakttagelse. Men det gäller även t.ex. styckningar med bygglov för nytt hus, utbyggnader, ombyggnader och balkong- och altanbyggnationer i flerfamiljshus. Resultatet blir inte endast att grannens boendeförhållanden försämras, värden i den drabbade ägarens fastighet flyttar dessutom över till den exploaterande ägarens genom åtgärden. Det naturliga kan annars tyckas vara att den idag exploateringsintresserade grannen istället flyttar till ett hus som redan har de egenskapar personen önskar.
• Stödjer ert parti denna bygglovspolitik som nästan alltid gynnar den exploaterande parten och som inte sällan leder till att den drabbades fastighetsvärde sjunker?
• Och om svaret är Ja, hur motiverar ert parti det?
6) Ett exempel. Fagersjövägen 213, en sekelskiftsvilla i Fagersjö i en av Stockholms södra förorter. Fagersjövägen 211, grannhuset, är en välbevarad grönklassad villa från 1903 och Södertörns villastads äldsta hus i Fagersjö. En familj flyttar in i 213. Bor där några år. Styckar sedan av en del av tomen som ligger på ett berg och i nivå med 211. Man ansöker och beviljas förhandsbesked om bygglov för en tre våningar hög villa 4,5 meter (minimiavståndet) utanför tomtgränsen till 211:an. I detta hus bor sedan födseln en äldre kvinna och hennes man. För dem inleddes nu en ångestladdad process på såväl det inre som det yttre planet med upprepade överklaganden. Efter styckningen och förhandsbeskedet säljs både den styckade tomten och 211. Villan såldes för ca 4,4 miljoner och avstyckningen för 1,3 miljoner. Uppskattningsvis minskade värdet samtidigt på 213 med någon miljon. Totalt sätt, om man räknar in båda hushållen, har det sannolikt blivit en minusaffär. Efter försäljningarna flyttade familjen i 211:an till Nya Zeeland. Paret i 213 överväger att flytta de också. Smärtan är för stor.
Enligt vilka principer är plan- och byggärenden av detta slag möjliga? Är det i äganderättens namn? Men de boende i 213 har ju också en äganderätt att beakta. Var det för att göra området attraktivare? Men även andra grannar i närheten har överklagat och byggnaden står i bjärt kontrast till den gamla gatans ursprungliga karaktär. Var det beroende på massbostadsbristen? Ett hushåll till? Eller var det, som vi tror, på grund av en allmän liberalisering av plan- och byggprocessen, bygghets, en allmänt uppiskad stämning mot klagande sakägare och ett markandsliberalt vurmande för näriga människors rätt att exploatera oavsett konsekvenserna för omgivningen?
• Kommentarer?
Trängseln
7) I dagens Stockholm råder stor trängsel på vägarna, i kollektivtrafiken, i skolan, vården och omsorgen. En del av detta är nästan omöjlig att bygga bort som trängseln i tunnelbanan och som dessutom bara växer. Operatören försöker idag påverka resenärer att avstå vissa avgångar genom att locka med kaffe. Inom vården får var femte kvinna förlossningsskador i Stockholm, många allvarliga Det är långt över riksgenomsnittet. Var femte skolbygge i Uppsala är en tillfällig barack (samtidigt som vi river fullt fungerande skolor) och det är ungefär samma situation i Stockholm. Så här kan man fortsätta uppräkningen.
Inom stadsplaneringen finns begreppet sustainability och som handlar om en stads kritiska massa. Det kan innebära rena kollapser på vissa områden som inom trafiken t.ex. Men det kan även innebära att trängseln och överhettningen som i Stockholm leder till brist på bostäder, och att man tvingas införa diverse exkluderande trängselavgifter för att motverka stockningar av diverse typer. Detta parat med en allmänt stressande livsmiljö innebär i sin tur att bl.a. låglönegrupper till slut söker sig någon annanstans med den konsekvensen att det i de överbefolkade området börjar råda underskott på viktiga yrkesgrupper som t.ex. poliser, lärare, lokalvårdare e.t.c.
• K-ETS! anser inte att denna fråga tas på tillräckligt stort allvar av politiken. Håller ert parti med om problembilden?
• Om den stämmer, borde man då inte i första hand hantera trängseln innan man fortsätter att stimulera storstadsregionerna att växa?
• Och vore det inte en rimlig strategi att istället för att spä på trängseln satsa på flera nya avlastande tillväxtcentra på helt nya platser? (Att både stimulera och lösa trängseln fungerar inte. Att parera med diverse höjda trängselavgifter leder alltså bara till segregation och så småningom yrkesbrister; och nya trafikleder och tunnelbanelinjer resulterar bara i förlängningen i ännu mer människor och trängsel).
• Skulle det gå att sprida befolkningen istället och satsa på nya tillväxtcentra och därigenom skydda våra uppskattade närmiljöer och kultur- och naturmiljöer?
• Om inte, varför?
• När mark- och bostadspriserna kraftigt stiger på en överhettad marknad, krävs det inte då att regelverk och lagstiftning skärps så inte staden exploateras sönder när enskilda och företag ser sin möjlighet till snabba klipp?
Hur förhåller sig ert parti till följande stadsplanerings-, natur- och kulturmiljöfrågor?
8) Nästan varje stadsdel har något som skulle kunna betecknas som en genuin karaktär. Gamla stan har sin, Hökarängen sin och Rinkeby sin. Hur ska politiken förhålla sig till denna genuinitet när den anser sig vara tvungen att förtäta?
9) En hett omdebatterad fråga är huruvida en stads gamla silhuett bör respekteras eller inte. I Sverige består de äldre orterna som Stockholm, Göteborg och Malmö t.ex. i regel av en homogen något lägre bebyggelse där i första hand smäckra kyrktorn sticker upp som smakfulla accenter och landmärken.
• Hur ser ert parti på en stads ursprungliga silhuett? Bör den respekteras och värnas?
10) Våra förorter uppförda på 40-talet och framåt är i regel byggda enligt ”grannskapsenhetsprincipen”. Klart definierade solitärer åtskilda av natur. Syftet var dels att skapa en vi-känsla och gemenskap i ”byn” och samtidigt att erbjuda en sund levnadsmiljö med nära kontakt till naturen. Detta är kvalitéer som också uppskattas idag av de boende i dessa områden. Men nu har politiken och stadsplanerarna börjat definiera om dessa miljöer bl.a. genom att kalla naturen som omger dessa orter för ”gröna kilar”. ”Kil” syftar på att de skulle hindra gemenskap med de boende i angränsande orter. I själva verket handlar det bara om att nedgradera något omtyckt för att få exploatera det. K-ETS! anser att dessa gröna avsnitt måste bestå i enlighet med upphovsmännens, stadsplanerarnas och politikernas, intentioner.
• Hur ser ni på de naturstråk som omger våra förorter?
• Vill ert parti exploatera dem eller värna dem?
11) K-ETS! anser att ROT-avdraget är mycket dåligt för kulturarvet och för miljön. Varje utbytt fullt fungerande kök t.ex. innebär en onödig klimatpåverkan. Och i många fall innebär även ingreppet att kulturvärden förstörs för statssubventionerade pengar. I princip innebär åtgärderna dessutom att enskilda får avdrag för att höja värdet på sin fastighet. Och så spär det på överhettningen inom byggmarknaden.
• Hur ser ert parti på dessa negativa aspekter av ROT-bidraget?
K-ETS! föreslår istället ett UR-bidrag där U står för Underhåll och R för restaurering. Avdraget ska gälla för byggnader med åtminstone ett visst kulturhistoriskt värde. På det sättet kommer det statliga avdraget alla till del då kulturarvet är en angelägenhet för hela folket oavsett vem som äger byggnaden.
• Vad anser ert parti om detta förslag?
12) Idag kan fastighetsägare höja hyran genom att byta ut originaldelar och ersätta det med nyproducerat material. Ofta med lägre kvalitet och som inte harmoniserar med byggnaden. När det gäller ROT-bidraget säger sig staten vilja stimulera efterfrågan på hantverkstjänster. Men när det gäller renoveringar av hyreshus går man i diametral riktning. Istället för att stödja renoveringar av äldre material så uppmuntras hyresvärdarna att kast och köpa nytt.
• Är detta bra för kulturarvet?
• Är detta bra för miljön?¨
• Är detta bra för sysselsättningen?
• Är detta bra för hyresgästerna?
13) Ibland undrar man om det överhuvudtaget finns något lagstadgat strandskydd längre med tanke på alla undantag. Inte minst i storstadsregionerna. K-ETS! vill skärpa strandskyddet och anser att paragrafen om strandskyddet inte ska vara en lag till för att ge dispenser från.
• Vad anser ert parti om strandskyddet? Fungerar det bra eller ska det skärpas alternativt mjukas upp ytterligare?
14) K-ETS! hävdar att tillbyggnationerna av balkonger på i första hand flerfamiljshus är det sammantaget största angreppet på vårt kulturarv idag. Enligt RÅ 1996 ref 77 går gränsen för varsamhet i fråga om åtgärder av fasad vid inglasningar av balkonger på relativt nybyggda hus, förutsatt att det inte är framträdande i gatubilden. Detta var praxis fram till de nya miljödomstolarna kom till 2011. De skulle följa gällande tillämpning men har valt att totalt bortse från den. Det har inneburit att vi under en övergångstid haft två disparata rättssystem sett till hur de bedömt identiska ärenden. Samt något som skulle kunna betecknas som en kulturmiljöslak av i första hand våra stenhusfasader.
Nyttan med balkongerna är mycket liten här på 59:onde breddgraden. Nyttjandet lågt. För den som verkligen vill ha en balkong finns det massor att välja mellan på bostadsmarknaden. Påverkan på kulturarvet är stort vilket sannolikt är anledningen till att vi kan vara ensamma i hela västvärlden om att tillåta dessa förvanskningar där glasdörrarna ofta är stora som skyltfönster och därigenom förvandlar stenhus till glashus (Boverket är inte säkra på om vi är helt ensamma om detta men kan inte hitta något annat exempel). När de säljs in så är det som en god affär. De höga kvadratmeterpriserna i storstadsregionerna gör det lönsamt att utöka bostadsytan på detta vis. Skulle det bara vara en kostnad skulle det inte byggas några. På samma sätt som det inte byggs inom hyresrättsbeståndet.
• Hur ser ert parti på balkongfrågan?
• Vad innebär det för kulturarvet?
• Och hur ser ni på K-ETS! grundprincip att den som vill ha en balkong får flytta till en lägenhet/hus som redan har en? Tillgången är ju minst sagt stor idag.
Det demokratiska underskottet i kultur- och naturmiljöfrågan
15) Inom kulturmiljövården hävdar vi att det sedan decennier tillbaka har rått ett synnerligen stort demokratiskt underskott i stadsplanerings- och natur- och kulturmiljöfrågorna. Det har inte spelat någon roll vilket av småpartierna man röstat på, i många av de viktigaste ärendena på detta område har ändå M & S alltid gjort upp. Och detta utan att småpartier som säger sig värna t.ex. kulturarvet opponerat sig. Man tycks snarare gilla läget, slipper ta ansvar och kan plocka kultur- och naturmiljöpoäng genom att säga sig ha varit emot. Och någon gemensam oppositionspolitik kan heller aldrig skönjas.
• Delar ert parti vår uppfattningen att det råder ett demokratiskt underskott i stadsplanerings- och kulturmiljöfrågan på det sätt som ovan beskrivs?
• Om ert parti är ett av de små som hävdar att ni värnar det byggda kulturarvet, anser ni då att ni gör tillräckligt för att påverka M resp. S i dessa frågor?
Är/var detta projekt ert parti stödjer/stödde?
16) Här följer ett antal exempel där kultur- och naturmiljöer är eller har varit hotade. I vilka fall anser ni att kulturvärdet väger/vägde lättare än den byggnation som planeras/planerades? Motivera gärna ställningstagandet.
1. Nya Slussen. Slussen som invigdes 1935 rivs. Och med det bl.a. Kolingsborg och den sinnrika klöverbladskonstruktionen. I dess ställe bl.a. bred trafikled, stora huskroppar framför KF-huset och Glashuset och fler byggnader som skymmer dagens siktlinjer mot bl.a. Gamla Stan, Södermalm och Saltsjön.
2. Blasieholmen/Nobelcenter. Bl.a. rivning av Tullhuset från 1876-talet och de pittoreska hamnmagasinen.
3. Stockholm Waterfront.
4. Delphinarium. Utbyggnaden av Asplunds bibliotek. Bl.a. rivning av de tre annexen och stort ingrepp i Observatorielunden.
5. Gasklocka 4 i Hjorthagen. Rivning
6. Liljevalchs. Okänslig tillbyggnation ritad av Wingårdh planeras.
7. Norra station. 1920-tal. Rivning utförd i två etapper, den sista 2014. Klockhuset revs på initiativ av Regina Kevius och i strid med fullmäktigebeslut.
8. Tobaksmonopolet, grönklassat, park utplånad, byggnad av Tengroth planeras rivas, uppförande av höghus bl.a.
9. Astoriahuset, kvarteret Riddaren. Länsförsäkringsbolag har ansökt om rivningslov av gårdshus 1880-talet och väl synligt från Nybrogatan
10. Basaren. 1931. Grönklassad. Hantverkargatan. Innerstadens enda kvarvarande byggnad i sitt slag. Rivning.
11. Karl Staaffs park. Birger Jarlsgatan. Utplåning till förmån för höghus.
12. Årstafältet. Bostäder.
13. Hammarbyskogen. Bostäder.
14. Skola invid sjön Trekanten i Liljeholmen.
15. Cirkus/Nationalstadsparken. Utbyggnaden. Kraftig förvanskning.
16. Lindgården/Nationalstadsparken. Rivning
17. Statens Normalskola/Kungliga Musikhögskolan från 1950-talet. Rivning.
18. Skyskrapan i Midsommarkransen/Telefonplan
19. Skyskrapa i Hjorthagen.
20. Skyskrapor i Marieberg
21. Fagersjöskogen. Bostäder. Den välbesökta skogen med löpslinga har tidigare varit föreslagen att bli lokalt naturreservat. Nu naggas den hela tiden i kanten.
22. Levertinsgatan 1/Brf Kristinebergs Strand, stor bostadsbyggnation på tak på hus från 1931 och med högt kulturhistoriskt värde.
23. Gubbängsfältet. Exploatering.
24. Generalstabens stalletablisement/Swartlings ridskola på Valhallavägen. Rivning. Stoppad.
25. Björksätraskolan (Den 50 år gamla skolan revs 2013 till förmån för en tillfällig containerby för studenter).
26. Fagersjö centrum (Det 40-åriga centrumet med panncentral revs till förmån för 75 lgh)
27. ”Badringen”, kallbadhuset och hotellet i Riddarfjärden. Stoppad.
28. Aspuddsbadet. Rivning.
29. Brandstationen i Midsommarkransen. Rivning eller förvanskning.
30. Högdalens skola. Fint skick. Rivning till förmån för bostäder.
31. Folkan med bostäder. Östermalmstorg. Uppförd 1906 och ombyggd på 30-talet. Rivning för annat bostadshus.
32. Johan Helmich Romans park. Högbergsgatan, Södermalm. Ersätts av bostäder.
33. Lilla Plankanparken, Södermalm. Parkens översta platå ersätts av bostäder.
34. Garage AB Union, från 1930-talet. OKQ8-huset på Värtavägen. Planeras rivas till förmån för punkthus, bostäder.
35. Söderhallen/Kvarteret Persikan, bussterminal m.m, m.m. Uppfört 1954-1957. Rivs till förmån för mycket tät stadsstruktur.
36. Kv. Plankan. Södermalm. Den offentliga innergården, parken byggs igen med bostadshus och hela det stora och kompakta kvarteret från 1960-talet byggs på med ytterligare bostäder.
37. Kapellet på Roslagstulls sjukhus. 1883. Högt skyddsvärde. Rivet.
38. ”Stigbergsparken.” Söders höjder. Södermalms absolut mest genuina och orörda kvarter. Punkthus med bostäder och som tydligt skulle förändra Söders silhuett sedd bl.a. från Djurgården.
39. Ersta sjukhus. Södermalm. Rivning och ombyggnation till förmån för fler vårdplatser samt studentbostäder, alternativt konferens- och hotellverksamhet.
40. Hotell Continental. Vasagatan. Rivet.
41. Kv Orgelpipan. Del av centralstationen på Vasagatan. Byggnad som till form, volym och skala (nästan lika hög som Hötorgsskraporna) totalt och helt okänsligt tar över stadsrummet.
42. Kristinebergs slottspark. Kontor.
43. Ekarna vid Kristinebergs slott. Ett antal ekar avses avverkas för att ge plats för bostäder/kontor.
44. Hornsbruksgatan. Ingrepp i och delvis privatisering av Högalidsparken. Parkens södra sträckning byggs i strid med bl.a. stadens byggnadstradition in bakom hus. Berg, träd och annan vegetation, naturstensmurar och trappor utplånas.
45. Hornstullsgallerian. I första hand åsyftas tillbyggnationen ovan mark och som tvingat in boende bakom vägg. Byggnadens formspråk har valts för att bryta av så mycket som möjligt från omgivningen.
46. Hornsbergsdepån, 1931-38. Räknas som en av den svenska funktionalisms portalbyggnader. Rivs till förmån för bostäder och kontor.
47. Samverkanscentralen, Hornsberg på Kungsholmen, samma plats där Hornsbergsdepån idag ligger. Enorm, dystopisk byggand.
48. Gångbro till Årstaholmar. Tillgängliggör och hotar öarnas känsliga natur och djurliv.
49. ”Stockholm new”, 28 våningar hög skyskrapa i Hammarby sjöstad.
50. Kv Trollhättan/Gallerian, vid bl.a. Brunkebergstorg. Påbyggnation av det redan idag kompakta och överdimensionerade huset.
51. Kv. Loen, oerhört okänslig och omskriven påbyggnation av kvarteret för att bl.a. utöka regeringskansliets lokaler.
52. KPMG-huset, Tegelbacken. Pendang till hotell Sheraton. Avses nu rivas så ny byggnad kan uppföras utan hänsyn till skala och sammanhang.
53. Reimersholme, tre punkthus i parkmiljö mellan Reimersholmsvägen och Pokalvägen. Nedlagt.
54. Norr Mälarstrand, Stadsradhus mitt emot Rålambshovsparken. Nedlagt.
55. Rågsveds friområde med Snösätra och Kräppla, viktigt natur- och rekreationsområde. Bostäder.
56. Omklädningsbyggnaden i Bellevueparken/Nationalstadsparken. Syns i en av filmhistoriens mest kända kärleksscener i filmen ”En kärlekshistoria”. Rivet.
57. Kv. Grimman, på Södermalm. Omfattande rivningar av stenhus (bl.a. Maria sjukhus entrébyggnad) och kraftiga förvanskningar av resterande byggnader som omfattades av bygglovet..
58. Odenplangallerian. Stoppad.
59. Birger Jarlsgatan 31. Byggår 1881. Hotell. Rivning för att uppföra nytt hotell.
60. Slakthusområdet, Johanneshov. Extremt tät stadsdel planeras och kulturhistoriskt värdefull miljö hotas. Såväl området som helhet som enskilda byggnader.
61. Lidingöbro världshus. 1924. Första världshuset på platsen uppfördes i början av 1800-talet. Merparten av byggnaden från 1920-talet revs 2010.
62. Karolinska institutet. Del av. Uppfört 1946. Rivet.
63. Karolinska institutets aula, ritad av Gert Wingårdh vilket nästan alltid innebär total stilkrock med omgivningen. Denna aula utgör inget undantag. I dess skugga ligger den högt skyddsvärda Gammelgården. Och för att ge plats för aulan revs alltså annan byggnad tillhörande institutet och uppfört 1946.
64. Rotundan på Norra Bantorget. Paviljongliknande busstation uppförd 1938. Under den sista tiden nyttjad som bar och restaurang. Riven.
65. Clareon Hotell, svart, blankt åbäke som totalt omgestaltat Norra Bantorget och gjort det till en kallare plats.
66. Grevturegatan 8. Funktionalistiskt fint bostadshus från 1938. Rivet.
67. TV-Eken. Stod mellan körfälten på Oxenstiernsgatan utanför TV- och Radiohusen. Trädet var 500 – 1000 år och därmed en av Stockholms äldsta ekar. Avverkades 2011 under falska premisser.
68. Kvarnholmens silo från 1926/27. Riven 2010.
69. Trygg-Hansahuset, på Flemminggatan. Uppfört 1972-77. Blåklassat. Det utsökta paviljongsbyggnaden har varit föremål för rivningsplaner och den vackra gården med vattenspeglar och vegetation.
70. Tekniska nämndhuset. 1962-65. Istället för ombyggnation hotas detta högklassiga hus för sin tid av rivning till förmån för nytt bostadshus.
71. Glashuset, på Wollmar Yxkullsgatan. 1800-tal/tidigt 1900-tal. Revs (byggdes om, vilket man inte ser något av från gatan) till förmån för i första hand hotellverksamhet. Totalt apartbyggnad i sitt sammanhang.
72. Nytorgsberget, liten park på Södermalm som avses sprängas bort ock ersättas av ett 6 våningar högt och för sammanhanget disparat (såklart) bostadshus.
73. Stockholms sjukhems park/tillbyggnad. Stockholms sjukhem uppförded 1891. Sedan i år sammanbygd med stor (20 000 m²), blank, vulgär, okänslig byggnad som dessutom tagit en rejäl tugga av den lilla sjukhusparken.
74. Åhlénshuset, Fridhemsplan. De redan stora och kompakta husen ut mot Drottningsholmsvägen/Fridhemsgatan byggs på med 2-4 våningar!
75. Kristinehovsgatan, avsnörpning av gatan, rivning av hög och lång gammal granitmur mot Högalidsgatan till förmån för 4 bostadshus eller 38 lägenheter. Avskrivet.
76. Stadsradhus på Norr Mälarstrand. I jämnhöjd med Rålambshovsparken. Avskrivet.
77. Gamla skogsinstitutet. Strandvägen. Uppfört 1773. Om byggt 1856-58. Fantastiskt originalskick från 1800-talet – fram tills den 2007 anpassades (byggdes om) för att ambasadverksamhet.
78. Blomsterfondens 6 lamellhus på Ringvägen. Uppförda 1932 i nyklassicistisk stil. Gavlarna vetter mot Ringvägen. Blomsterfonden vill bygga samman dem och även i övrigt förvanska dessa högt skyddsvärda hus.
79. Tors torn. 2 st. 140 meter och 40 våningar höga byggnader och i gränssnittet Hagastaden och Vasastaden. Avskrivet.
80. Helix och Innovationen, två skyskrapor blott 117 resp. 99 meter. Ersätter Tors torn i Vasastan.
81. Farstagårdsvägen längs sjön Magelungen. Stort bostadsområde i naturstråk invid sjön Magelungen. Utplånar gränsen mellan Farsta med Fagersjö.
82. Lisa på udden, restaurang på Biskopsudden på Djurgården som brann ner 2009. Men ägaren klagar nog inte om man ser till det nya kontroversiella bygglov man fick för ny restaurang på samma ställe.
83. Katarina Norra skolas gymnastikhall. Uppförd 1880. Brandhärjad 2003. Blåklassad och särskilda Q-föreskrifter som stipulerar att byggnaden inte får förvanskas vid en återuppbyggnad. Trots det har staden och byggbolag som fått köpa fastigheten stridit för rivning av allt utom gavlarna och sedan uppförande av bostadshus med hamambad i källaren. K-ETS! har dock som ombud för grannar stoppat detta projekt. Stadsmuseum och Skönhetsrådet struntade i bestämmelserna och var för rivningen och byggnationen.
84. Lövholmen. Stockholms sista centralt placerade industriområden och som började ta form på 1860-talet. Totalexploatering med bostäder och utplånande av ett flertal kulturhistoriskt mycket skyddsvärda byggnader.
85. ”Rymdskeppet i Gubbängen”. Gubbängen, en av de äldre Stockholmsförorterna med traditionell och mestadels småskalig funktionalistisk folkhemsarkitektur. I denna miljö, ett stenkast från centrum placeras ett studenthus med ett arkitektoniskt uttryck som leder tankarna till Star Treck.
86. Ny sporthall i Vinterviken i Gröndal. Hall som byggs på tillfälligt lov (10 år). Har kritiserats hårt för placeringen i den känsliga dalgången och dess utförande av bl.a. Stadsbyggnadskontoret, Exploateringskontoret och t.o.m. Stadsdelsnämnden.
87. Nya Karolinska. Enastående dystopisk arkitektur av öststatsnitt. Istället för att rusta upp befintliga byggnader har man lagt ner 52 miljarder på nya byggnader som ger 30 procent färre platser! Och kritiken som inte låtit vänta på sig har inte blivit mindre när det uppdagats att upphandlingen inte var konkurensutsatt.
88. Kvarteret Vega. Mestadels blåklassat kvarter i Vasastan mellan Kungstensgatan, Drottninggatan, Rådmansgatan och Teknologgatan. Största byggnaden i kvarteret har Gamla Teknologiska institutet varit. För några år sedan planerade staden att riva delar av blåklassad flygel och uppföra stor amöbaformad byggnad i kvarterets mitt. Idag har planerna minskats ner. Bl.a. är man inne på att göra stadsradshus av en del av de blåklassade stenhusen!
89. Nutekhuset. F.d. AB Atomenergis huvudkontor i stilren funkis från 1964 i Liljeholmen utplånas 2013 till förmån för bostadshus. (Varför man nu inte kunde bo i ett ombyggt kontorshus?).
90. 5 skyskrapor på Marieviks kaj! Liljeholmen. Under en del av året kaster den första skrapan en skugga som sträcker sig ända till Södermalm. Det är med byggnader som dessa man som mest effektivt utplånar stadens genuina karaktär.
91. Hässelby Strands centrum. Rivning.
92. Älvsjö nya stationsbyggnad. Kritiserad för sin storskaliga och okänsliga gestaltning helt främmande för Älvsjös småskaliga och pittoreska miljö i övrigt.
93. Primusområdet/Lilla Essingen. Lilla Essingen är en av stans mest överexploaterade stadsdelar. På norra sidan finns dock det s.k. Primusområdet bestående av strandpromenad, kajplats, bollplan och några kontorshus. All bebyggelse avses nu rivas och hela denna Lilla Essingens andra hjärtkammare också den tätbebyggas med bostäder.
94. Tantogården. Södermalm. Mordbrännare skadade 2009 en liten del av Tantogården från 1940-talet, då den f.ö. var symaskinsfabrik. Politikerna fullföljde sedan mordbrännarens jobb genom att utplånade resten.
95. Rosenlundsparken. Bostadsbebyggelse och en bil/bussväg rakt igenom parken planerades. Avskrivet.
96. HSB-skapan. 100 meter hög skyskrapa av trä vid Västerbroplan i Rålambshovsparken.
97. Kungsholmsporten. Två höghus utmed Essingeleden. Frånsett att omdefiniera Stockholms genuina skyline så bildar de skygglappar i ett läge där traditionen bjuder att landskapet och horisonterna vid ett brofäste successivt öppnas i sidled. Alltså inga abrupta portar som i gatumynningar.
98. Förbifart Stockholm. 18 km tunnel, 21 km trafikled. Sveriges genom tiderna dyraste vägtrafiksatsning vars effekt bara kommer att bli ännu mer trängsel. På lederna och i regionen. Det kommer dessutom att ta ca 40 år att betala av den med alla räntor.
99. 9 nya tunnelbanestationer. Enligt Handelskammaren skapar det förutsättningar för ytterligare ca 350 000 nya stockholmare. 350 000 stockholmare till i en stad vars tunnelbanesystem redan idag nått sin kritiska gräns innanför tullarna.
100. Österleden. Precis som Förbifart Stockholm och alla trafikleder i anslutning till storstadsregioner så kommer den bara leda till mer trängsel.
17) Om man anser att kultur- och naturmiljöfrågan är en av de viktigaste, varför anser ni att man i så fall ska rösta på ert parti?
Vi tar tacksamt emot svaren i separat dokument. Vänligen ange numreringen för varje fråga i anslutning till svaret. Hjärtligt tack på förhand.
Thomas Fång
Kulturarvet – Ej till salu! (K-ETS!)
I stadsplaneringsdebatten sedan 2006
Recent comments